Miljöträning och ridhästar

TEXT: BRITT-MARIE WIMAN, BM DRESSYR & MILJÖTRÄNING

FOTO: THERESE HUBNER

Några ord om mig, Britt-Marie Wiman: Jag har tjänstgjort som polisryttare i Göteborg i nästan 30 år där jag även utbildade både polisryttarna och hästarna under många år.

Sedan några år tillbaka valde jag att starta eget företag istället och håller idag kurser i miljöträning, för såväl enskilda som grupper i både privata ekipage eller på ridskolor runt om i landet. Jag har också skrivit en bok i just ämnet ”Miljöträning för ridhästar”.

Jag är också utbildad svensk ridlärare II och C-tränare i dressyr. Jag har även tömkörningskurser och tömkör ett flertal privathästar dagligen. Jag har startat dressyr t.o.m. St. George nivå och ridit hoppning samt fälttävlan. Numera blir det mycket unghästutbildning eftersom jag köpte en 3 åring i våras. Hemsida: bmdressyr.se där det även går att beställa boken.

Alla hästar reagerar någon gång med rädsla i en ovan eller ny situation och eftersom hästen ju är ett flyktdjur så är den första reaktionen att fly från det. Det gäller även för en polishäst, därför utbildas de i just miljöträning för att kunna fungera och må bra i den arbetssituation de till vardags måste befinna sig i. Som te x att möta rasslande spårvagnar, tutande bilar, läskiga barnvagnar eller andra allvarliga situationer som demonstrationer eller större tillställningar där det kan finnas smällare, höga ljud och föremål som kastas mot hästen.

Alla har säkert ridit ut någon gång där hästen sett en livsfarlig soptunna eller en robotgräsklippare som rör sig helt oplanerat på en gräsmatta och hästen reagerar skarpt med att försöka fly. Miljöträning går ut på att träna ekipaget att vistas i olika miljöer. Dels de som den inte är så van vid till vardags men även hemmavid, där man tränar den att kunna ledas eller ridas bland olika föremål utan att hästen störs av det.

Tyvärr har kunskapen om hästens naturliga behov och hur den levt och fungerat sen urminnes tider minskat. Därför är det viktigt att vi hästägare och ryttare utbildar oss i hur vi bör hantera dessa situationer på bästa sätt, såväl till vardags i hemmiljö som t ex i tävlingssammanhang, oavsett vilken gren du än startar i. Genom aveln har även hästens temperament ändrats en del, kanske framförallt inom halvblodsaveln.

Det viktigaste att förstå är att hästens reaktioner oftast kommer av att den på något sätt känner sig osäker eller hotad och därför är dens första reaktion att fly från det farliga. Ryttarens uppgift är att inte utsätta hästen för situationer där hästen inte känner sig lugn och avslappnad eller litar på sin förare.

Rid alltså inte direkt fram till nya föremål som den eventuellt kommer att reagera på, utan hitta en liten plats på ridbanan, t.ex. en volt, och börja med rida hästen där tills den börjar lyssna på dig och efter en stund när den börjar fungera för dina hjälper så utöka volten men UTAN att rida rakt mot stället där det ”farliga föremålet finns”!

Det kan också hjälpa att ha en lugn och trygg häst bredvid den osäkra, eftersom hästar är flockdjur och trivs bäst i sällskap, men det är viktigt att det är en häst och ryttare som är säkra och erfarna som kan vara lite draghjälp.

Varför undvika rida rakt mot nya föremål? Jo, eftersom hästens syn inte är som människans, eller andra rovdjur som har dubbelseende. Dvs. att ögonen sitter ihop och därför kan fokusera blicken för att se skarpare rakt fram. Hästens ögon är placerade på sidan av huvudet och därför ser den med ett öga i taget på varje sida. Hästens ögonplacering är en evolutionär kvarleva, eftersom hästen sedan urminnes tider levt där den måste kunna äta gräs från marken men samtidigt kunna hålla ett öga på eventuella faror runt omkring.

Med utgångspunkt i detta kan man sen vidareutbilda hästen i såväl hantering från marken som när man rider uppsuttet. Givetvis är det viktigt med grundutbildning i hjälpgivning och hantering så att hästen har en möjlighet att förstå vad du menar att den ska göra även när det är störande föremål eller miljöer runt omkring.

Det gäller att man inte går för fort fram eftersom det är viktigt man hinner belöna hästen när den gjort något bra och att den vet om det, då blir det en positiv förstärkning. All träning är färskvara så det är bättre att träna ofta i lagom mängd, dvs. kvalitetsträna, än att det blir för mycket och för sällan.